Riskbedömning av kemikalier: en praktisk guide enligt AFS 2023:10

Är du osäker på hur du ska genomföra en riskbedömning av farliga ämnen och material på ditt företag? Vilka lagkrav gäller egentligen och hur säkerställer du korrekt dokumentation?

Denna översikt, sammanställd av EcoOnlines kemikalieexperter, ger dig konkreta tips, expertråd och insikter för att underlätta det lagstadgade arbetet med kemisk riskbedömning. Ta en kopp kaffe och avsätt några minuter för att gå igenom guiden!

Varför är riskbedömning av kemikalier ett lagkrav?     

Att regelbundet genomföra riskbedömningar av kemikalier är ett lagkrav enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2023:10) och en grundpelare i ditt företags Systematiska arbetsmiljöarbete (SAM).

Syftet med riskbedömningen är dubbelt:

• Skydda medarbetarna: Genom att kartlägga var och hur medarbetarna kan exponeras för farliga kemiska produkter kan du eliminera farorna eller minimera riskerna.
• Informera och utbilda: Resultatet av bedömningen används för att informera medarbetare om säker hantering och nödvändiga skyddsåtgärder.

Denna information baseras på Arbetsmiljöverkets föreskrifter och vägledning för kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2023:10) och kompletteras med praktiska exempel från verkliga arbetsplatser.

Lagkrav och ansvarsfördelning

Riskbedömningen av kemikalier är en integrerad del av företagets övergripande systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Följande regler gäller:

• Arbetsgivarens ansvar: Arbetsgivaren är ansvarig för att riskbedömningen upprättas och genomförs, men alla medarbetare ska involveras i processen.
• Dokumentationskrav: Riskbedömningen måste vara skriftlig och tillgänglig för både ledning och övriga medarbetare.
• Handlingsplan: Det måste tydligt framgå vem som är ansvarig för att de åtgärder som identifierats i handlingsplanen omsätts i praktiken.
• Revidering: Bedömningen måste ses över och uppdateras när betydande förändringar sker som påverkar arbetsmiljön (t.ex. vid införande av ny kemikalie, ny arbetsprocess eller vid nya lagkrav som AFS 2023:1).

Farliga ämnen på arbetsplatsen – vad ska vi kartlägga?

Det första steget för dig och dina kollegor att göra är att kartlägga vilka ämnen och material på arbetsplatsen som är farliga. Här kommer vi att ta upp begrepp som är viktiga att känna till för att kunna göra riskbedömning.

Vad är farliga ämnen och material?

Arbetsmiljöverkets definition av farliga ämnen och material inkluderar, men är inte begränsad till:

• Ämnen och material som klassificeras och märks som farliga enligt CLP-förordningen.
• Ämnen och material som uppfyller kriterierna för farlig klassificering (t.ex. kosmetika, läkemedel och avfall).
• Ämnen och material som har ett hygieniskt gränsvärde i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:10).
• CMR-klassade ämnen, material och arbetsprocesser (cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska).
• Ämnen som omfattas av krav på säkerhetsdatablad (SDB/SDS) enligt REACH-förordningen.

Kemialieförteckningen: grunden för riskbedömning av kemiska produkter och riskkällor

Enligt lag är du som arbetsgivare skyldig att upprätta en kemikalieförteckning över alla kemiska ämnen och material som används. Denna lista är grunden för ditt riskbedömningsarbete. Kemikalielista är ett annat ord för kemikalieförteckning.

Tips för effektivisering: Minska antalet kemiska produkter på arbetsplatsen. Ju färre produkter, desto mindre risk och enklare riskbedömningsarbete. Detta är ett av kraven du har som arbetsgivare kring en säker kemikaliehantering. Läs mer om substitution här >>

Säkerhetsdatabladet (SDB/SDS) är din viktigaste källa

Information om en produkts farliga egenskaper och faromärkning hittar du i säkerhetsdatabladet. Det är leverantörens instruktion för säker hantering.

Här är särskilt viktiga avsnitt att kontrollera:
Avsnitt 2: Farliga egenskaper
Anger produktens faropiktogram, H-fraser (fara) och P-fraser (skyddsföreskrifter).
Avsnitt 3: Sammansättning
Det här avsnittet identifierar ingredienserna i den produkt som anges på säkerhetsdatabladet, inklusive föroreningar och stabiliserande tillsatser, formel, formelvikt, koncentration och CAS-nummer.
Avsnitt 4: Åtgärder vid första hjälpen
I det här avsnittet beskrivs den omedelbara vård som du eller en kollega ska kunna ge utan att ha en medicinsk utbildning.
Avsnitt 7: Hantering och lagring
Här hittar du vägledning om säker hantering och villkor för säker lagring av kemikalier. 
Avsnitt 8: Begränsning av exponeringen/Personligt skydd
Innehåller information om hygieniska gränsvärden, ventilation och rekommenderad personlig skyddsutrustning (t.ex. handskmaterial och genombrottstid).
Avsnitt 10: Stabilitet och reaktivitet
Anger risk för farliga reaktioner, till exempel vid blandning med andra ämnen.
Avsnitt 11: Toxikologisk information
En detaljerad beskrivning av hur materialet kan skada dig. Det här inkluderar exponeringsvägar, relaterade symtom, akuta och kroniska effekter samt numeriska mått på toxicitet.
Avsnitt 15: Gällande föreskrifter
Här handlar det om att få reda på om produkten omfattas av särskilda EU-regler och/eller nationell lagstiftning. Det ska i det här avsnittet framgå om leverantören gjort en kemikaliesäkerhetsbedömning av ämnet eller blandningen.

Kom ihåg att det är 16 avsnitt i ett säkerhetsdatablad. Ta del av denna artikel ”Checklista: Gör detta när du får ett säkerhetsdatablad”

Krav kring säkerhetsdatablad (SDB)

När du ska göra en kemisk riskbedömning är det viktigt att ha den senaste versionen av säkerhetsdatabladet. Om det är ny information som kommit fram behöver du göra om riskbedömning enligt kraven som finns i AFS 2023:10. Du kan alltid begära in ett säkerhetsdatablad av din leverantör.

Bedöma exponering och risk

Säkerhetsdatabladet ensamt räcker inte. Du måste även bedöma exponeringen – hur, hur ofta och hur länge dina medarbetare utsätts för den kemiska produkten. Det här steget kräver ofta observation och dialog med personalen på plats. Därför är det viktigt att veta typ av exponering, graden och tiden. Arbetsmetoder och miljön runtomkring spelar också roll i riskbedömningen. Även ämnen som bildas under ett arbetsplats ska vara en del av riskbedömningen.

Exponeringstyper och några exempel

• Hud- och ögonkontakt: frätande medel och lösningsmedel som kan ge allergier och hudproblem
• Inandning: ångor, damm, dimma av spray (aerosoler)
• Förtäring (via munnen)

• Exponeringsgrad: Är produkten farlig vid den faktiska användningsnivån? En starkt frätande handtvål kan vara ofarlig vid normal handtvätt, men kräva skydd om den används i stora mängder under en hel dag. Använd sunt förnuft i kombination med leverantörens rekommendationer.
• Exponeringstid: Ju längre exponering, desto större risk. Långvarigt arbete med exempelvis en aerosol kräver bättre ventilation och skydd än en kortvarig uppgift.
• Appliceringsmetod: Överväg alltid säkrare metoder. Kan en farlig flytande produkt appliceras med pensel istället för spray/aerosol som skapar inandningsbara ångor? Kan du byta till granulat istället för pulver för att minska damm och stänk?
• Miljö vid användning: Arbetar man i ett trångt utrymme utan ventilation (t.ex. vid reparation av vindkraftverk) är behovet av personlig skyddsutrustning (PSU) betydligt högre än i ett välventilerat utrymme.

Många kemiska produkter finns i både flytande form och som granulat. Det sistnämnda minskar risken för stänk på huden eller i ögonen.

Inandning är kanske den mest sannolika typen av exponering och om lämpliga försiktighetsåtgärder inte vidtas är det lätt hänt att man andas in kemiska ämnen och produkter. Vid arbete med ämnen och material som kräver härdning skapas ångor. Används aerosolspray kan det uppstå spraydimmor som kan vara skadliga vid inandning.

Ämnen som bildas under arbete

Det som också är viktigt att komma ihåg är ämnen som skapas under själva arbetsprocessen – dessa ska också ingå i riskbedömningen. Här är begreppet hygieniska gränsvärden centralt.

Här är några exempel:

• Rök och ångor från svetsning
• Damm från slipning av trä eller sten
• Ångor från blandningar av kemikalier

Inandning av damm kan leda till många hälsoproblem som astma, cancer och pneumokonios (dammlunga) och damm och ångor i olika former förekommer på arbetsplatser hos allt från tandläkare och bagare till snickare och renhållningsarbetare. Sprayfärg och fönsterlim är exempel på kemiska produkter som är farliga vid inandning. Sprayfärgen sprids i luften som en dimma och limmet förångas i luften tills det har härdat.

Rök och ånga från svetsning innehåller partiklar som är skadliga för hälsan. Här ger Arbetsmiljöverket bra vägledning om kemiska risker, läs mer här >>.

Förebyggande åtgärder för en bra kemikaliesäkerhet

När du har kartlagt riskerna ska du bedöma hur du kan skydda dina medarbetare. För att prioritera åtgärder ska du följa STOP-principen (eller Hierarchy of Controls), där du alltid börjar med den säkraste lösningen. Nedan ser du åtgärdstrappan som ger en bra vägledning.

Riskbedömningsmatris

Ett bra verktyg är att använda riskbedömningsmatris. En riskmatris hjälper dig att prioritera de faror som har högst sannolikhet i kombination med störst konsekvens – dessa måste åtgärdas först (de ”röda fälten”).

Substitution och eliminering

Det första steget är att helt ta bort eller ersätta den farliga kemikalien. Kravet på substitution är tydligt reglerat i AFS 2023:1.

• Eliminering: Kan produkten eller arbetsprocessen tas bort helt?
• Substitution (Ersättning): Du är skyldig att undersöka om farliga kemikalier kan ersättas med mindre farliga alternativ. Kan du byta till en:
  Mindre farlig kemikalie (t.ex. ett icke-frätande medel).
  Säkrare fysisk form (t.ex. granulat istället för pulver).

Tekniska åtgärder (avstängning och ventilation)

Om eliminering eller substitution inte är möjlig, vidta tekniska åtgärder för att minska exponeringen:

• Avstängning/Inneslutning (Kapsling): Kapsla in processen (t.ex. ett dragskåp i ett labb) för att förhindra spridning av farliga ämnen.
• Ventilation: Om kapsling inte är möjlig, använd punktutsug för att effektivt avlägsna luftföroreningar nära källan. Annars används allmän ventilation.
• Lagring: Glöm inte att säker kemikalieförvaring också är en viktig teknisk åtgärd för att skydda mot spridning av giftiga ångor och förhindra brand.

Tips! Läs gärna mer om kemikalieförvaring här.

Till vänster: Punktutsug som fångar upp rök och ångor från lödning av elektroniska moduler.  |  Till höger: Dragskåp som kapslar in utrustning i ett laboratorium.

Organisatoriska åtgärder (arbetsrutiner och utbildning)

Organisatoriska åtgärder handlar om rutiner och hur arbetet organiseras:

• Avskärmning: Håll arbetsytan där risk finns åtskild från oskyddade medarbetare.
• Arbetsrotation: Se till att medarbetare endast exponeras under korta perioder i taget, istället för hela arbetsdagar.
• Instruktion och Utbildning: Medarbetarna måste få noggranna instruktioner om säker hantering, försiktighetsåtgärder och korrekt användning, på- och avtagning, samt rengöring av PSU. AFS 2023:1 ställer särskilt höga krav på utbildning vid arbete med farliga kemiska produkter (t.ex. vissa CMR-ämnen och allergiframkallande ämnen som epoxi och diisocyanater).

Personliga skyddsåtgärder (andningsskydd, handskar osv – PPE)

Personlig skyddsutrustning är den sista utvägen i STOP-principen, eftersom dess effektivitet är helt beroende av att den används korrekt av medarbetaren.
PSU mot kemisk exponering omfattar bland annat:

• Handskar, skyddsdräkt, ansikts- och ögonskydd.
• Andningsskydd (med rätt filtertyp och ev. friskluftstillförsel).

Viktigt: Information om rätt skyddsutrustning (t.ex. handskmaterial och genombrottstid) finns i säkerhetsdatabladets avsnittvsnitt 8.

Dokumentation och handlingsplan

Resultaten som du får av riskbedömningen måste du dokumentera och sedan fastställa en handlingsplan. Det som är också viktigt att inkludera i handlingsplanen är om åtgärderna ger önskad effekt. Att planera in uppföljning är A och O, och här finns också bra stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM för att planera in i årshjulet.

För att uppfylla dokumentationskraven i AFS 2023:1 måste du skriftligen ha:

• En förteckning över alla farliga kemiska produkter.
• De aktuella säkerhetsdatabladen för dessa produkter.
• Den lokalanpassade riskbedömningen av kemikalier.

Om din riskbedömning visar att åtgärder behövs, men inte kan implementeras omedelbart, måste du upprätta en handlingsplan där du anger:

• Vilka uppgifter som ska lösas (t.ex. installera punktutsug).
• Vem som är ansvarig för att lösa uppgiften.
• En deadline för åtgärden.
• Tillfälliga åtgärder som ska vidtas i väntan på en permanent lösning (t.ex. omedelbar användning av andningsskydd).

Åtgärdstrappen är en bra utgångspunkt, för att få bort hälsofarliga kemikalier. Utgångspunkten ska alltid vara att eliminera risken – få bort kemikalien helt och hållet, sedan är nästa steg substitution.